Att skapa en våtmark - från idé till verklighet

Har du börjat fundera på att anlägga en våtmark eller ett viltvatten? Har du en sänka i en granbarkborreangripen skog, en tidvis fuktig och mindre lönsam åkerteg, en gammal torvmark eller är du bara nyfiken? Kontakta oss på Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund så hjälper vi dig vidare.

Som markägare känner du din mark bäst och har ofta en uppfattning om var en våtmark kanske skulle passa. Gör ett besök på platsen antingen själv eller med en rådgivare för att fundera över hur en våtmark skulle kunna skapas och om det finns något särskilt som behöver tas hänsyn till. En grundförutsättning för att återskapa eller nyanlägga en våtmark är att det finns tillräckligt med vatten att arbeta med, till exempel ett vattenförande dike. En annan viktig förutsättning är att vattnet inte får skada något så i fält är det bra att fundera över exempelvis fastighetsgränser, vägar och liknande som kräver särskild uppmärksamhet.

Utöver sådant som är tydligt i fält är det bra att ta en titt på platsen i olika digitala karttjänster för att kunna kontrollera eventuella dikningsföretag, kulturlämningar och liknande. Med en karta eller markhöjdmodell går det även att få fram hur stort området är från vilket vattnet rinner till en potentiell våtmark, något som kan påverka våtmarkens utformning. Det är i det här stadiet även bra att göra någon form av ritning av hur våtmarken kan se ut, var in- och utlopp ska ligga och liknande. Allt detta kan en rådgivare hjälpa till med.

Ofta är det bra att återvända till platsen efter att man gjort en preliminär ritning för att kontrollera om ritningen behöver justeras. Arbetet med ritningen hjälper också ofta till att identifiera specifika punkter som behöver granskas mer noggrant i fält än vad som var möjligt under det första besöket. Är området lättöverskådligt och den tänkta våtmarken liten och okomplicerad kan man ibland hoppa över steg 4.

Att restaurera eller nyanlägga en våtmark kräver ofta men inte alltid en anmälan till länsstyrelsen. Är den över 5 hektar stor behöver man i stället vända sig till miljödomstolen. Om våtmarken däremot är liten och det är uppenbart att inget tar skada av att en våtmark anläggs på platsen kan man ibland klara sig helt utan anmälan eller tillstånd. Utöver den så kallade vattenverksamheten kan man även behöva hantera exempelvis strandskydd etc. Oavsett vilket, behöver man nu ta ställning till hur man ser till att man följer lagar och regler. Förutom tillstånd kan man också fundera över om man vill söka miljöstöd för anläggandet. Det finns ett antal olika stöd för att finansiera våtmarker, exempelvis LONA-stöd – upp till 90 procent av kostnaderna. Stöd är bra att fundera över samtidigt som tillståndsfrågan hanteras eftersom både tillstånd och ansökan om bidrag innebär ungefär samma information till myndigheternas handläggning.

När alla nödvändiga tillstånd och/eller stödpengar ordnats är det dags att börja de praktiska förberedelserna. Beroende på hur området ser ut kan det behöva fällas skog, röjas buskar eller andra arbeten för att skapa plats för våtmarken. Det är också vanligt att markera ut sådant som utlopp, höjd och position för vall och liknande med hjälp av stakkäppar, sprayfärg och snitselband för att underlätta för maskinförarna i nästa steg. Ligger området en bit från närmaste väg behöver man i det här steget också fundera över hur maskiner ska ta sig till platsen.

Det sista steget är ofta det som går snabbast. Med hjälp av maskiner som grävmaskin, traktor, bulldozer och/eller dumper skapas våtmarken. Det finns två grundläggande metoder för att anlägga eller restaurera en våtmark. Dels kan man dämma upp vatten, till exempel genom att ”plugga igen” dvs. täppa till ett dike eller skapa en vall över en svacka. Dels kan man skapa våtmarken genom att schakta bort jord för att skapa plats där vattnet får samlas. Ofta används de två metoderna tillsammans där man skapar en vall eller plugg för att dämma lite och samtidigt tar materialet till vall/plugg inne i området som därmed blir djupare.

Efter att våtmarken skapats/återskapats kan den behöva tas om hand för att fungera bra även på längre sikt. Det ska exempelvis inte växa träd eller buskar på vallar och utloppet får inte sättas igen av sådant som vattnet för med sig. Hur mycket och frekvent underhåll en våtmark behöver beror på vilken typ av våtmark det är, var den ligger och hur den skapats. Med en välplanerad våtmark blir underhållet avsevärt enklare. Njut av din våtmark och växt- och djurlivet som den ger!

Att anlägga eller restaurera en våtmark behöver inte vara svårt eller dyrt. Med rätt hjälp blir processen enklare och chansen att våtmarken blir så bra som man tänkt sig ökar. Förbundet arbetar just nu med projektet Vattentätare där markägare erbjuds kostnadsfri våtmarksrådgivning av förbundets rådgivare. Tveka inte att höra av dig om du har frågor eller funderingar!

Telefon: 0155-21 88 00
E-post: info@nvvf.se

Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund är en av fem organisationer från tre länder som samarbetar i Interreg-projektet BaltCOP. Du kan läsa mer om projektet på vår hemsida. Där kan du också se en liten film från en av projektets våtmarker i Krämbols friluftsområde, Katrineholm.