© 2025 Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund
BaltCOP
Åtgärdssamordning runt Östersjön
”The Baltic Catchment Officer Project”
BaltCOP är ett treårigt projekt som pågår mellan 2024-2027 och finansieras av EUs Interreg Central Baltic program.
Målet med projektet är att återställa skadade ekosystem, förbättra vattenkvaliteten och främja hållbar vattenförvaltning.
Målet med projektet är att återställa skadade ekosystem, förbättra vattenkvaliteten och främja hållbar vattenförvaltning.
Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund är en av fem organisationer från tre länder som samarbetar för att återställa våtmarker och floder i Östersjöregionen. Projektet syftar till att visa hur lokal åtgärds-samordning kan öka restaureringsinsatserna genom att bland annat skapa våtmarker för att öka den biologiska mångfalden, hantera näringsläckage och förbättra vattenkvalitén.
Detta projekt understryker vikten av gränsöverskridande samarbete för att bekämpa problem som övergödning och minskad biologisk mångfald.
Varför restaurering av ekosystem är viktig
Näringsläckage — främst kväve och fosfor — är en stor orsak till övergödning i Östersjöområdet, där överflödiga näringsämnen orsakar skadliga algblomningar och döda zoner som skadar marina ekosystem. Dessa näringsämnen kommer främst från land, och historiska förändringar som dränering av våtmarker och rätning av floder har förvärrat problemet. Att återställa våtmarker och naturliga flodsystem är avgörande för att sakta ner vattenflödet och filtrera näringsämnen innan de når större vattendrag, vilket minskar deras skadliga påverkan och förbättrar vattenkvaliteten.
NVVF kommer inom projektet att anlägga två våtmarker.
Åtgärdssamordnarens roll: Från plan till handling
En central del av projektet är att utveckla åtgärdssamordning i de olika länderna och att skapa kunskapsutbyte mellan åtgärdssamordnarna i projektet.
Åtgärdssamordnarna hjälper till att identifiera var åtgärder kan och bör vidtas för att förbättra vattenkvalitén. De är viktiga för att genomföra konkreta restaureringsåtgärder och säkerställa att planer för att minska näringsläckage omvandlas till effektiva lösningar.
Att återställa skadade ekosystem är nyckeln till att nå många av våra miljömål kopplade till biologisk mångfald och vattenkvalitet. En av de främsta anledningarna till att vi halkar efter är bristen på genomförande. Lokala åtgärdssamordnare är avgörande för att vända detta, de är den drivande kraften bakom att göra verklig skillnad.
Vi på NVVF har under flera år arbetat med åtgärdssamordning där vi genom att arbeta direkt med markägare och andra intressenter fått till stånd många vattenförbättrande åtgärder. Nu ska vi tillsammans med de andra länderna växla upp åtgärds-samordningen runt Östersjön genom kapacitetsbyggande aktiviteter.
Detta projekt understryker vikten av gränsöverskridande samarbete för att bekämpa problem som övergödning och minskad biologisk mångfald.
Varför restaurering av ekosystem är viktig
Näringsläckage — främst kväve och fosfor — är en stor orsak till övergödning i Östersjöområdet, där överflödiga näringsämnen orsakar skadliga algblomningar och döda zoner som skadar marina ekosystem. Dessa näringsämnen kommer främst från land, och historiska förändringar som dränering av våtmarker och rätning av floder har förvärrat problemet. Att återställa våtmarker och naturliga flodsystem är avgörande för att sakta ner vattenflödet och filtrera näringsämnen innan de når större vattendrag, vilket minskar deras skadliga påverkan och förbättrar vattenkvaliteten.
NVVF kommer inom projektet att anlägga två våtmarker.
Åtgärdssamordnarens roll: Från plan till handling
En central del av projektet är att utveckla åtgärdssamordning i de olika länderna och att skapa kunskapsutbyte mellan åtgärdssamordnarna i projektet.
Åtgärdssamordnarna hjälper till att identifiera var åtgärder kan och bör vidtas för att förbättra vattenkvalitén. De är viktiga för att genomföra konkreta restaureringsåtgärder och säkerställa att planer för att minska näringsläckage omvandlas till effektiva lösningar.
Att återställa skadade ekosystem är nyckeln till att nå många av våra miljömål kopplade till biologisk mångfald och vattenkvalitet. En av de främsta anledningarna till att vi halkar efter är bristen på genomförande. Lokala åtgärdssamordnare är avgörande för att vända detta, de är den drivande kraften bakom att göra verklig skillnad.
Vi på NVVF har under flera år arbetat med åtgärdssamordning där vi genom att arbeta direkt med markägare och andra intressenter fått till stånd många vattenförbättrande åtgärder. Nu ska vi tillsammans med de andra länderna växla upp åtgärds-samordningen runt Östersjön genom kapacitetsbyggande aktiviteter.
Första våtmarken klar
Inom projektet ska två våtmarker anläggas och den första, i Vreta-Sättersta, på Onsberga gård strax nordost om Nyköping, blev klar under hösten 2024.
– Vi är nöjda över förväntan, säger Erika som äger och driver den ekologiska kretsloppsgården tillsammans med sin man Torbjörn. Våtmarken smälter naturligt in i det övriga landskapet, det blev så fint! Att ha en åtgärdssamordnare med under resans gång som förklarat processen och de olika stegen inför och under anläggningen har varit guld värt. Även entreprenadfirman som anlitades för grävningarna var lyhörda och professionella och gjorde ett jättebra jobb. Är man nyfiken på att anlägga en våtmark rekommenderar jag varmt att ta kontakt med Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund.
Gordon Lindau, våtmarkssamordnare på Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund har varit med under hela processen, från projektering till anläggning:
– Vi på Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund har under flera år arbetat med åtgärdssamordning där vi genom att arbeta direkt med markägare och andra intressenter åstadkommit många vattenförbättrande åtgärder. Nu ska vi tillsammans med de andra länderna växla upp åtgärdssamordningen runt Östersjön genom kapacitetsbyggande aktiviteter vilket känns spännande, men också att inspireras och lära av varandra ser jag som en viktig del i projektet.
– Arbetet med våtmarken i Vreta/Sättersta har gått enligt plan. Vädret samarbetade under grävningen som kunde ske under torra och bra förhållanden. Vallen som skapades smälter in bra i landskapet och bäddar för ett naturligt och lättskött utseende.
– Nu väntar vi bara på lite mer nederbörd för att våtmarken ska fyllas upp ordentligt och jag ser fram emot ett återbesök i vår. Det är alltid spännande att komma tillbaka till platsen efter en tid för att se hur våtmarken utvecklats.
– Vi är nöjda över förväntan, säger Erika som äger och driver den ekologiska kretsloppsgården tillsammans med sin man Torbjörn. Våtmarken smälter naturligt in i det övriga landskapet, det blev så fint! Att ha en åtgärdssamordnare med under resans gång som förklarat processen och de olika stegen inför och under anläggningen har varit guld värt. Även entreprenadfirman som anlitades för grävningarna var lyhörda och professionella och gjorde ett jättebra jobb. Är man nyfiken på att anlägga en våtmark rekommenderar jag varmt att ta kontakt med Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund.
Gordon Lindau, våtmarkssamordnare på Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund har varit med under hela processen, från projektering till anläggning:
– Vi på Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund har under flera år arbetat med åtgärdssamordning där vi genom att arbeta direkt med markägare och andra intressenter åstadkommit många vattenförbättrande åtgärder. Nu ska vi tillsammans med de andra länderna växla upp åtgärdssamordningen runt Östersjön genom kapacitetsbyggande aktiviteter vilket känns spännande, men också att inspireras och lära av varandra ser jag som en viktig del i projektet.
– Arbetet med våtmarken i Vreta/Sättersta har gått enligt plan. Vädret samarbetade under grävningen som kunde ske under torra och bra förhållanden. Vallen som skapades smälter in bra i landskapet och bäddar för ett naturligt och lättskött utseende.
– Nu väntar vi bara på lite mer nederbörd för att våtmarken ska fyllas upp ordentligt och jag ser fram emot ett återbesök i vår. Det är alltid spännande att komma tillbaka till platsen efter en tid för att se hur våtmarken utvecklats.
Vreta-Sättersta våtmark
före och efter
- september 2024
- oktober 2024
- april 2025
Den andra BaltCOP-våtmarken är på plats
Den andra våtmarken i projektet ligger i Krämbols friluftsområde i Katrineholm. Sommaren 2023 påbörjade Katrineholms kommun arbetet med att utveckla delar av Krämbolsskogen till ett tillgängligt, tryggt och hållbart friluftsområde genom att bland annat återskapa gamla våtmarker och betesmarker i området. Nu pågår arbete med att anlägga en sjätte våtmark i området och den nya våtmarken delfinansieras inom BaltCOP-projektet.
Jenny Herbertsson är miljöstrateg och vattensamordnare i Katrineholms kommun:
– Det har varit fantastiskt att se hur Krämbolsområdet har vuxit fram och utvecklas. Den här sista våtmarken kommer lyfta områdets attraktivitet ytterligare samtidigt som att det är en viktig del för biologisk mångfald och behålla vatten i landskapet. Vi är väldigt glada att kunna göra denna våtmark tillsammans med Nyköpingsåarna och WWF.
Olika våtmarker med olika förutsättningar
Den första våtmarken inom BaltCOP grävdes hösten 2024 på tidigare brukad jordbruksmark hos en privat markägare. Våtmarken i Krämbol anläggs på kommunal mark, på ett område med både betesmark och skogsmark intill. Det är också ett syfte med projektet, att göra två olika typer av våtmarker, på platser med olika förutsättningar och med olika typer av markägare.
– Det är fantastiskt att BaltCOP-projektets andra svenska pilotvåtmark är på plats. Att genomföra fältprojekt samtidigt som vi utvecklar arbetet med lokala åtgärdssamordnare är en central del i BaltCOPs förändringsteori. Vi vill arbeta med dessa frågor från fält till policy för att få så stort genomslag som möjligt, säger Mats Johansson, WWF och projektledare för BaltCOP.
Fint samarbete med Katrineholms kommun
Gordon Lindau är åtgärdssamordnare på NVVF och har medverkat i projektet från start:
– Samarbetet med Katrineholms kommun har fungerat toppen. Vi har varit ett bra team med olika kompetenser som kompletterat varandra. Varje våtmarksprojekt är unikt med olika förutsättningar och kräver olika typer av insatser, det gäller att vara lösningsorienterad och flexibel. Det har regnat en hel del i samband med grävning, vilket stundtals varit utmanande. Häromdagen fick jag ta stegen och klättra ner i munken (munk = en brunn, som installeras för att kunna reglera vattennivån) för att rensa ett rör. Det blev lerigt och blött. Ingen dag är den andra lik, men det är också charmen med mitt jobb, berättar Gordon som är åtgärdssamordnare på Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund.
Kunskap och erfarenheter blir till handbok
BaltCOP-projektet handlar också om kunskapsutbyte, där en del i projektet är att ta fram en handbok för åtgärdssamordnare:
– Genom våra åtgärdssamordnares arbete kan vi sprida kunskap och erfarenheter som vi hoppas att andra som jobbar i liknande roller kommer att ha nytta av. En viktig del i projektet är att tillsammans med våra partners i Estland och Lettland sprida lokalt åtgärdsarbete som ett arbetssätt för att Östersjön ska må bättre, med handboken som ett verktyg, säger Anneli Carlén, verksamhetschef på Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund.
På Katrineholms kommuns hemsida kan du läsa mer om arbetet med Krämbols friluftsområde.
Läs mer på hemsidan för Central Baltic Programme.
Jenny Herbertsson är miljöstrateg och vattensamordnare i Katrineholms kommun:
– Det har varit fantastiskt att se hur Krämbolsområdet har vuxit fram och utvecklas. Den här sista våtmarken kommer lyfta områdets attraktivitet ytterligare samtidigt som att det är en viktig del för biologisk mångfald och behålla vatten i landskapet. Vi är väldigt glada att kunna göra denna våtmark tillsammans med Nyköpingsåarna och WWF.
Olika våtmarker med olika förutsättningar
Den första våtmarken inom BaltCOP grävdes hösten 2024 på tidigare brukad jordbruksmark hos en privat markägare. Våtmarken i Krämbol anläggs på kommunal mark, på ett område med både betesmark och skogsmark intill. Det är också ett syfte med projektet, att göra två olika typer av våtmarker, på platser med olika förutsättningar och med olika typer av markägare.
– Det är fantastiskt att BaltCOP-projektets andra svenska pilotvåtmark är på plats. Att genomföra fältprojekt samtidigt som vi utvecklar arbetet med lokala åtgärdssamordnare är en central del i BaltCOPs förändringsteori. Vi vill arbeta med dessa frågor från fält till policy för att få så stort genomslag som möjligt, säger Mats Johansson, WWF och projektledare för BaltCOP.
Fint samarbete med Katrineholms kommun
Gordon Lindau är åtgärdssamordnare på NVVF och har medverkat i projektet från start:
– Samarbetet med Katrineholms kommun har fungerat toppen. Vi har varit ett bra team med olika kompetenser som kompletterat varandra. Varje våtmarksprojekt är unikt med olika förutsättningar och kräver olika typer av insatser, det gäller att vara lösningsorienterad och flexibel. Det har regnat en hel del i samband med grävning, vilket stundtals varit utmanande. Häromdagen fick jag ta stegen och klättra ner i munken (munk = en brunn, som installeras för att kunna reglera vattennivån) för att rensa ett rör. Det blev lerigt och blött. Ingen dag är den andra lik, men det är också charmen med mitt jobb, berättar Gordon som är åtgärdssamordnare på Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund.
Kunskap och erfarenheter blir till handbok
BaltCOP-projektet handlar också om kunskapsutbyte, där en del i projektet är att ta fram en handbok för åtgärdssamordnare:
– Genom våra åtgärdssamordnares arbete kan vi sprida kunskap och erfarenheter som vi hoppas att andra som jobbar i liknande roller kommer att ha nytta av. En viktig del i projektet är att tillsammans med våra partners i Estland och Lettland sprida lokalt åtgärdsarbete som ett arbetssätt för att Östersjön ska må bättre, med handboken som ett verktyg, säger Anneli Carlén, verksamhetschef på Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund.
På Katrineholms kommuns hemsida kan du läsa mer om arbetet med Krämbols friluftsområde.
Läs mer på hemsidan för Central Baltic Programme.
Storängens våtmark Krämbol
före och efter
- augusti 2025
- oktober 2025
- november 2025
Följ med oss ut i fält!
Följ med oss ut i fält!
Projektgruppen på fältbesök i västra Uusimaa, en timme väster om Helsingfors.
Den andra våtmarken inom projektet växer fram
I oktober 2025 började grävningen av Storängens våtmark i Krämbol, Katrineholm. Våtmarken görs tillsammans med Katrineholms kommun och i filmen berättar flera involverade personer om samverkansprojektet.
Är du nyfiken på att skapa en våtmark?
Så här går det till:
Workshop för stärkt engagemang
Finland maj 2025
Hur får man markägare att bli drivande krafter för att återställa floder och våtmarker? Den frågan stod i centrum vid en workshop i Helsingfors i maj, där projektpartners och experter från Estland, Lettland, Sverige och Finland möttes inom ramen för Interreg Baltic Catchment Officer Project (BaltCOP).
Evenemanget organiserades av WWF:s Östersjöprogram med stöd av WWF Finland och fokuserade på den ofta komplexa utmaningen; att engagera markägare och andra intressenter för att få igång restaureringsåtgärder.
Eftersom åtgärder på avrinningsområdesnivå är avgörande för att minska näringsläckage och förbättra vattenkvaliteten, vill BaltCOP utveckla och sprida detta arbetssätt för att påskynda restaurering och bidra till ett friskare Östersjön.
Evenemanget organiserades av WWF:s Östersjöprogram med stöd av WWF Finland och fokuserade på den ofta komplexa utmaningen; att engagera markägare och andra intressenter för att få igång restaureringsåtgärder.
Eftersom åtgärder på avrinningsområdesnivå är avgörande för att minska näringsläckage och förbättra vattenkvaliteten, vill BaltCOP utveckla och sprida detta arbetssätt för att påskynda restaurering och bidra till ett friskare Östersjön.
Workshopen gav tillfälle att reflektera, stärka samarbetet och ta del av WWF Finlands breda erfarenhet av att arbeta med markägare i avrinningsområden. Även om WWF Finland inte är en formell projektpartner spelar deras engagemang en nyckelroll i att bredda projektets nätverk och förstärka dess genomslag.
”Workshops och fältbesök som dessa är kanske den viktigaste delen av ett projekt som BaltCOP. Det är när vi möts personligen som vi verkligen kan utbyta kunskap och börja förstå varandras utmaningar”, säger Mats Johansson, programansvarig för BaltCOP vid WWF:s Östersjöprogram.
Genom att dela praktiska strategier för att engagera markägare och dra lärdom av WWF Finlands långa erfarenhet, utvecklas ett gemensamt arbetssätt. Workshopen betonade också vikten av tillit och samarbete – inte bara med markägare, utan även över gränser, roller och organisationer – för att omvandla enstaka pilotinsatser till bestående resultat för friskare vatten.
Projektpartners runt Östersjön
Leder genomförandet av projektet och kapacitetsbyggande aktiviteter. De koordinerar projektet och säkerställer effektiv kommunikation mellan partners.
Leder insatser i Sverige för att hantera restaurering av våtmarker och organisera kunskapsutveckling.
WWF-anknuten organisation i Lettland som fokuserar på livsmiljörestaurering.
Bidrar med akademisk expertis och samarbetar med PDF för att bygga och övervaka den första konstruerade våtmarken i de baltiska staterna.
Arbetar för att förbättra flodbevarande och biologisk mångfald i Estland.
Projektmål
Snabbfakta om projektet
- Anläggning av sex våtmarker i tre länder för att öka den biologiska mångfalden och minska utsläpp av näringsämnen till Östersjön.
- En verktygslåda för åtgärdssamordnare med metod och vägledning.
- En strategisk färdplan för att integrera åtgärdssamordnare i nationella vattenförvaltningsplaner.
- Projektet ska bidra till en ny plattform för åtgärdssamordnare för framtida insatser i Östersjöregionen.
Snabbfakta om projektet
- Interreg BaltCOP-projektet kommer att pågå från 1 juni 2024 till 31 maj 2027 med en total budget på 2 336 088 euro. Det finansieras av EU Interreg Central Baltic program.
- WWF Sverige är huvudpartner.
- Projektet inkluderar restaureringsaktiviteter i Estland, Lettland och Sverige.
