Aktuellt

Kronprinsessan invigde våtmark på Östersjödagen

Genom att skapa våtmarker på land kan vi bidra till att motverka övergödningen av Östersjön. Den 27 augusti, på Östersjödagen, deltog H.K.H. Kronprinsessan Victoria tillsammans med lokala beslutsfattare, WWF och NVVF i den officiella invigningen av Storängens våtmark i Krämbol, Katrineholm – en viktig milstolpe i det regionala arbetet för bättre vattenkvalitet och ökad biologisk mångfald.
Den 27 augusti, på Östersjödagen, invigdes Storängens våtmark i Krämbol officiellt vid en ceremoni där Kronprinsessan, Robert Andrén, landshövding i Södermanlands län, Gustaf Lind, generalsekreterare för WWF Sverige, Johan Söderberg, kommunstyrelsens ordförande Katrineholm samt representanter från Katrineholms kommun och Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund deltog tillsammans med press och inbjudna gäster.

Storängen är den andra våtmarken som skapats inom ramen för det EU Interreg-finansierade BaltCOP-projektet, där fem organisationer från tre länder runt Östersjön medverkar.

2023 inledde Katrineholms kommun arbetet med att utveckla delar av Krämbolsskogen till ett tillgängligt, tryggt och hållbart friluftsområde. Bland annat har tidigare våtmarker och betesmarker återskapats i området.
Gustav Lind, generalsekreterare Världsnaturfonden Sverige, Robert Andrén, landshövding i Södermanlands län, H.K.H. Kronprinsessan Victoria, Johan Söderberg, kommunstyrelsens ordförande Katrineholms kommun och Anneli Hedberg , ordförande i service- och tekniknämnden Katrineholms kommun.
Våtmarkernas viktiga funktioner

Våtmarker bidrar med viktiga ekosystemtjänster som gynnar både natur och människor:
  • Reglerar vatten: Våtmarker reglerar vattenflöden både vid kraftiga regn och under perioder av torka, vilket minskar risken för översvämningar och skogsbränder.
  • Fångar upp näringsämnen: De fungerar som naturliga filter som fångar upp läckande näringsämnen och minskar belastningen på sjöar och Östersjön.
  • Gynnar biologisk mångfald: Våtmarker erbjuder livsmiljöer för en stor variation av växter och djur och skapar förutsättningar för nya arter att etablera sig i de fuktiga miljöerna.
  • Lagrar kol: Våtmarker binder kol och förhindrar att det når atmosfären. Torrlagda och utdikade våtmarker kan däremot släppa ut stora mängder koldioxid.
Bakgrund: övergödningens utmaningar

Östersjön befinner sig i ett kritiskt tillstånd, främst på grund av övergödning som beror på överskott av näringsämnen i vattnet. Det leder till synliga problem som omfattande årliga algblomningar, men också till osynliga hot som så kallade döda bottnar, syrefria områden där marint liv inte kan överleva.

En stor del av övergödningen orsakas av näringsläckage från land. Friska sötvattenekosystem fungerar som en buffert, men många vattendrag har under årens lopp dikats ut eller rätats ut. BaltCOP-projektet fokuserar på att testa innovativa metoder för att stärka arbetet inom hela avrinningsområden och på så sätt stimulera och stödja restaureringsinsatser i Estland, Lettland och Sverige.

”Om vi vill se förändringar i Östersjön måste vi arbeta på land och restaurera våra våtmarker. På så sätt kan vi minska läckaget av näringsämnen till havet och stärka den biologiska mångfalden. Det är precis vad Storängens våtmark och det här projektet syftar till att åstadkomma”, säger Gustaf Lind, generalsekreterare för WWF Sverige.
Anneli Carlén, Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund, Mats Johansson, Världsnaturfonden WWF, Jenny Herbertsson, Katrineholms kommun och Robert Henriksson, Katrineholms kommun.
Anneli Carlén, verksamhetschef Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund och Gordon Lindau, åtgärdssamordnare och våtmarksrådgivare Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund. Gordon har varit med genom hela våtmarksprocessen, från ursprungsidé till färdig våtmark.
Vad är BaltCOP?

BaltCOP (Baltic Catchment Officer Project) är ett EU Interreg-finansierat projekt som pågår 2024–2027. NVVF är en av fem organisationer i tre länder som arbetar för att restaurera fler våtmarker och sprida innovativa metoder för vattenförvaltning i hela Östersjöregionen. Projektet understryker vikten av gränsöverskridande samarbete för att bekämpa problem som övergödning och minskad biologisk mångfald.

Anneli Carlén, verksamhetschef på Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund, lyfter fram betydelsen av lokalt engagemang:

”Vår satsning på lokala åtgärdssamordnare är mycket effektiv och uppskattas stort av lantbrukare och markägare. Genom BaltCOP-projektet kan vi sprida de framgångsrika metoderna till andra länder runt Östersjön.”

BaltCOP-projektet kommer att fortsätta skapa våtmarker och andra restaureringsåtgärder i olika avrinningsområden runt Östersjön. Projektet avslutas med en internationell konferens i Nyköping 2027.

Projektpartners:

Läs mer om BaltCOP-projektet:

Läs mer om Krämbol på Katrineholms kommuns hemsida:
2026-08-28 10:58