För att skapa fler projekt som effektiviserar och ökar takten på de åtgärder som behövs för att uppnå målen i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram, medverkar Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund i en projektutvecklingsgrupp. Gruppen består av förbundet och Mälarens vattenvårdsförbund, Länsstyrelsen i Södermanland, projektledningen (Rich Waters) och temasamordnarna, ansvariga för varsitt av de fem olika temaområdena inom Rich Waters (se info om Rich Waters). Tillsammans ger det ett stort kontaktnät och bra överblick över relevanta bidragsutlysningar som kan kopplas ihop med projektidéer inom Rich Waters, eller andra aktörer.

För förbundets del är "projektutvecklingsprojektet" tätt sammankopplat med vårt lokala vattenkansli som också fungerar som en motor för att få till fler åtgärder lokalt.

Tillsammans med Länsstyrelsen i Södermanland samarbetar förbundet med lokala aktörer i Kiladalen för att få till åtgärder som minskar övergödningen av Östersjön. Vattensamverkan i Kiladalen fungerar som en plattform för samarbeten och fokuserar på insatser kopplade till lokala åtgärder, i framför allt Kiladalen. Insatser görs även i övriga områden men inte i lika stor omfattning. Fokuset på Kiladalen bygger på ett starkt lokalt engagemang från lantbrukare och markägare i Kiladalens Vattenvårdsförening som ger ett helhetsperspektiv när det kommer till åtgärder. Vattensamverkan i Kiladalen ger stöd i ansökningar för att förbättra vattenmiljön, hjälp med underlag för tillståndsansökningar, fältarbeten och geografiska analyser av mark/vattenförhållanden med hjälp av GIS, inspirationsdagar och workshops.

Hittills har arbetet resulterat i en mängd olika lokala åtgärder som du kan hitta i kartan nedanför:

Interngödning betyder att bottensedimenten i sjöarna läcker näringsämnen till vattnet när syrehalten sjunker och närmar sig noll. Speciellt fosfor, men även kväve är bundet i sedimenten i en sjö så länge syrehalten inte är för låg. Under senvintern, efter en längre period av is och även under sensommaren, sjunker syrehalten i sjöarnas djupare delar. Nere vid botten kan det till slut bli syrefritt. Fosfor och kväve är normalt bundet till olika växt- och lerpartiklar i sedimenten och bindningarna är starka så länge det finns syre. Men när syret tar slut löses bindningarna upp och fosfor och kväve släpps fritt. Inom projektet Rich Waters kommer Statens Lantbruksuniversitet och IVL Svenska Miljöinstitutet ta fram ett "verktyg" för att kunna upptäcka om en sjö har interngödning och beräkna hur stor den är. Även länsstyrelserna i Örebro, Västmanlands och Södermanlands län, Hjälmarens Vattenvårdsförbund, med flera deltar i projektet. Tanken med verktyget är att det ska räcka med att veta sjöns form, djup, flödesförhållanden och några provtagningar för att kunna bedöma om interngödningen är stor eller liten. Förbundet deltar i projektet genom att under 2018 och 2019 provta syrehalterna i sjöarna Långhalsen, Runnviken, Näsnaren, Bålsjön och Yngaren.

Provtagningen har skett vid både inflöden och utflöden till sjön, men även på olika djup för att kunna se hur syrehalterna förändras. Utöver detta har vi förstås även provtagit näringsämnen, dvs. kväve och fosfor. Bra beräkningar kräver bra flödesmätningar och därför har förbundet installerat tre flödesmätare: vid Vadsbro sjöns utlopp (Ekenäs), i Svärtaån strax norr om Sjösa samt vid Kilaån innan Svanviken.